Hej!
Vilken härligt solig dag!! Vi har varit ute i skogen i över 2 timmar! Letat svamp, men det blev inte mycket i påsen vi vet ju aldrig vart vi ska leta!!
Här är min stackars lilla pärla...En VW-bubbla från 1973. När jag var höggravid och snart skulle föda Clara (som är 10 år) sa min sambo till mig att han VÄGRADE låta mig köra barn i denna trafikfarliga bil. Och visst - motorn sitter ju bak så krockar man är det ju kört... Men sälja, det ville jag inte....Så här i denna stora lada har den stått nu i 10 år.
Det är mycket rost på den. Det syns inte på bilden, men det är det. Det fungerade så fint och jag har haft så roligt i den bilen! Men jag måste ju ta mig samman någon gång och sälja...Jag förstår ju det själv. Kan inte gå och vänta på "Om jag vinner på en trisslott någon gång kan jag lämna den för totalrenovering och ha den som sommarbil..." Har inte ens rutin på att köpa lotter!:)Det kostar ju hyra år efter år.
Men det är smärtsamt att tänka på att skiljas från min lilla pärla...
Kram Anna
4 kommentarer:
Halloj Anna
De där är nostalgi för mej hi hi min första bil va en vw -69 årsmodell o jag va hur mallig som helst hi hi de va ju MIN egna bil :)
Spar den o gör rutin i att köpa en triss ibland hi hi
Ha en ljuvlig kväll.
Kramar Anette
Åhåhåh, näää inte kan du överge pärlan inte. Lägg in en prenumeration på triss istället, hahhaa. Ha de gott...
Kram Lisa
Hej Anna, svårt med något som rymmer så många minnen!!! haha rutin på lotter nää vem har det??? Kram Annica.
Konstigt att man blir så fäst vid vissa bilar, jag är likadan. Och din bil är ju en riktig pärla, som du skriver. Hoppas du får chans att rusta upp den och ha den kvar! Kram Petra
Skicka en kommentar