FISH!

Hej!
Igår hade jag en "jag-kväll", så nu blir det ett hyllnings-inlägg!
Jag var i Göteborg, på rock-klubben Sticky Fingers och såg min hjälte "Fish"!

Denne skotske man har betytt så oerhört mycket i mitt musikliv att ord knappt finns!
"Fish" var sångare i "Marillion" under åren 1981-1988.
Marillion är och förblir det bästa bandet i världen för mig!

Symfonirock/progressiv rock - så vacker och så mäktig att inget kan mäta sig med det!

1988 gick tyvärr de genialiska musikerna och den karismatiske "Fish" skilda vägar...:(
Marillion med ny sångare blev sig aldrig likt - det gick bara inte - för Fish VAR Marillion och var den som gjorde att alla bitar passade!
Fish gick en egen väg med nya musiker.
Det är bra, men når inte Marillions klass.

Nuförtiden ser denne 2 meter långe skotte ut så här.

Förr i världen, när han sjöng i Marillion...

...såg han ut så här.

Varje konsert var ett skådespel!
Min första stora konsert var Marillion på Göta Lejon i Stockholm.
16 år var jag, och många år har alltså förflutit...
Lika stor är min kärlek då som nu, till original-Marillion!

På den tiden var det stora spelningar i både Stockholm och Göteborg.
Jag åkte till båda orterna på samma turné.(utklädd till joker som var deras signum:))

Här följer några av mina favorit-skivor...

"Fugazi"

"Script for a Jesters tears"

Och mästerverket "Misplaced Childhood"
När jag tillverkar papper hör jag alltid igenom den skivan 1-2 ggr.
"Kayleigh" är den enda hit de hade - detta var inte ett band som vände sig till de breda massorna.

Igår var alltså Fish i Göteborg... Jag ville se honom igen, och var nyfiken på om han spelade några av de gamla låtarna. Det gjorde han!
Tyvärr inte så många som jag hade önskat, men tillräckligt många för att jag skulle få en alldeles mjuk och mild känsla i hela kroppen! Vilken karisma han har!

Jag stod nästan längst fram och såg och hörde fantastiskt bra.

En kväll att minnas...

Kram Anna